Sverige inför nya regler mot matchfixning från och med den 1 juli

Den skandinaviska stormakten Sverige har rullat ut den röda mattan för sitt senaste initiativ för att minska uppgjorda matcher inom sportspelsscenen i landet. Detta tillkännagavs vid en gemensam presskonferens av landets finansmarknadsminister Niklas Wykman och Spelinspektionens generaldirektör Camila Rosenborg.

Införandet av de nya åtgärderna, som kommer att träda i kraft den 1 juli, är kulmen på ett regeringsinitiativ som inleddes för nästan ett år sedan med Spelinspektinonens fulla stöd. Det nya ramverkets arbetssätt kommer att öka möjligheterna till informationsutbyte mellan berörda intressenter och skapa en mer enad front mot uppgjorda matcher i landet. Menade Wykman:

Matchfixning göder gängen samtidigt som bland annat ungdomsidrotten skadas. Idrottare ska inte vara brickor i den organiserade brottslighetens verksamhet. För att kunna kriminalisera och skydda idrotten är det viktigt att stoppa uppgjorda matcher.

Vad handlar de nya åtgärderna mot uppgjorda matcher om?

Dessa nya åtgärder är ett resultat av ändringen av kapitel 17, avsnitt 8 i den svenska spellagen från 2018. De kommer att göra det möjligt för licensierade operatörer i landet att få tillgång till spelares personuppgifter, särskilt om det finns skäl att tro att nämnda spelare är inblandade i matchfixning. Det möjliggör också att mer information kan delas mellan Spelinspektinonen och idrotts- och licensföreningar om spelare eller idrottslag misstänks för matchfixning.

Med detta sagt är de nya bestämmelserna inte så integritetskränkande som de kan verka vid en första anblick, eftersom de anger att spelarnas uppgifter endast kommer att vara tillgängliga under exceptionella omständigheter. Sådana omständigheter inkluderar om de uppgifter som man får tillgång till skulle vara direkt relaterade till det sportevenemang som de misstänkta spelarna har satsat på. Om uppgifterna dessutom kan avslöja det specifika belopp som spelaren satsade, skulle det anses vara ett annat tillåtet scenario för licensierade operatörer att få tillgång till deras uppgifter.

Den nymodiga lagen föreskriver dessutom att alla spel som uppvisar vad som anses vara misstänkta eller ovanliga spelmönster omedelbart ska flaggas. Det ska sedan skannas för att se om det har något att göra med matchfixning. Det nya regelverket förtydligar ytterligare vad som kan anses vara misstänkt vadslagning genom att citera ett scenario enligt följande:

Ett exempel på detta är om misstankarna gäller en singelmatch i tennis och avvikande spel noteras på antalet dubbelfel för en av de tävlande.

Sveriges långa kamp mot uppgjorda matcher

Det är rimligt att säga att det senaste tilltaget från den svenska regeringen och de relevanta intressenterna representerar förnyade ansträngningar för att rädda en bransch som gradvis har präglats av misstro. Redan i september 2021 stängde Svenska Fotbollförbundet (SvFF) av fyra spelare för brott relaterade till vadslagning och matchfixning.

SvFF:s disciplinnämnd avslöjade då att den hade avslutat avgörande utredningar mot de nämnda spelarna, vilket resulterade i avstängningar på fyra, fem, sex och sju år för kvartetten. Således beslutade disciplinnämnden att Pawal Cibicki och Robin Armandt skulle stängas av från sporten fram till 2025 respektive 2026. Kristian Legiec stängdes av fram till 2027 och slutligen fick Vladimir Pasirikovski det hårdaste straffet som innebar att han stängdes av från all fotbollsverksamhet fram till 2028.

Fotbollsförbundet hade byggt upp ett stenhårt fall som bortom rimligt tvivel bevisade de fyra fotbollsspelarnas inblandning i aktiviteter relaterade till uppgjorda matcher. I ett fall satsade Armandt och Pasarikovski cirka 250.000 kronor på att Kvarby IK, en klubb i den svenska fjärdedivisionen, skulle förlora matchen. Det chockerande med denna satsning var att Armandt var målvakt i detta svenska lag i fjärdedivisionen. I enlighet med vadet förlorade Kvarby IK matchen, vilket resulterade i att Pasarikovski och hans vänner kammade hem vinster värda 400 000 kronor. Detta var inte det enda brottet som denna grupp var inblandad i när det gäller uppgjorda matcher.

Cibicki satsade också misstänkt i en match med sin klubb, IF Elfsborg, på att han skulle få ett gult kort. Under nämnda match blev han varnad i den 60:e minuten. Före matchen skapades dessutom 33 nya konton som satsade på att Cibicki skulle få ett gult kort. Efter ytterligare undersökningar kunde alla dessa konton spåras tillbaka till Cibicki. Efter fotbollsförbundets avstängningar väcktes åtal mot de fyra.

Sveriges krig mot uppgjorda matcher tvingade också den skandinaviska spelmyndigheten att underteckna det europeiska fördraget om uppgjorda matcher, kallat Europarådets konvention om manipulering av idrottstävlingar. Konventionen, som i folkmun kallas Macolin-konventionen, syftar till att vara ett verktyg som främjar enighet mellan olika idrottsorgan och spelmyndigheter i Europa i deras gemensamma strävan att stoppa uppgjorda matcher.

Handelsorganen uttalar sitt stöd för dessa åtgärder

Olika branscher i det svenska affärslandskapet har uttryckt sitt stöd för de åtgärder som landets finansdepartement har meddelat. Till exempel har Branschforeningen for Onlinespel (BOS), den svenska branschorganisationen för onlinespel, lovordat regeringens åtgärder för att öka integriteten i den lokala sportspelssektorn.

I ett uttalande från BOS generalsekreterare Gustaff Hoffstedt gratulerades regeringen till ansträngningarna att få ett slutgiltigt stopp på uppgjorda matcher i landet. Hans uttalande löd delvis:

På grund av GDPR och annan integritetslagstiftning finns det hinder för spelbolag och idrottsföreningar att samarbeta mot matchfixning när det gäller att utbyta information om individer... Regeringen vill ta bort det hindret och det är naturligtvis något som vi från branschens  sida välkomnar.

Gustafs uttalande fortsatte med att berömma denna samarbetsstrategi för att ta itu med uppgjorda matcher och sade att åtgärden redan hade gett anmärkningsvärda resultat. Han noterade:

En förbättrad möjlighet till informationsutbyte mellan spelbolag och idrottsförbund stärker ytterligare kampen mot uppgjorda matcher.